Kilpisjärvi - Karesuando

Dag 42 Morgontemp 0°C kvällstemp 10°C
Cyklade 110,79 km på 4:57:01, tempo 22,4 km/h
Totalt 3253,05 km
Netto höjdmeter -176 totalt 314 m

Usch vilken hemsk natt, förkylningen gjorde en rejäl comeback. Har sovit dåligt av attan och låg och funderade på att boka en taxi för transport av mig och cykeln till Karesuando. Vandrarhemsvärden Gunnar har en massa verksamheter i Karesuando, bl.a taxirörelse, 1200kr för transport Kilpisjärvi - Karesuando. Jag bestämde mig för att ta ett beslut till frukost och beslutet blev trampa själv. Jag hade mycket riktigt fixat min första punka kvällen innan så efter frukost försökte jag få tag på en rejäl pump, men tji det fanns bara pumpar av äldre modell. Gilla läget och trampa på. Strax efter att jag nått backen som egentligen var dagens enda motlut, nådde jag en man med stor bil och släp. Det visade sig att han körde följebil för ett gäng finnar som skulle trampa Kilpisjärvi - Torneå på 3 dagar, ca 45 mil. Som ni ser på bilden så slipper dom släpa på en massa väskor. Verkar hur lätt som helst 😊. Jag drog fördel av deras följebil och pumpade upp däcket från 1,5 bar till 6 bar. En himla skillnad.
I torsdags när jag cyklade samma väg så var det nästan bara uppför och nu var det nästan bara nedför och medvind. Även med en rejäl förkylning så var det lättare att ta dagens tur. Jag tror jag slog temporekord för hela min Sverigetur. När känslorna lagt sig ska jag samla ihop lite data om min tur men först lite semester. Oavsett nu är det färdigtrampat för min del.
Min kära cykelkompis Håkan satt och väntade på mig vid Vandrarhemmet i Karesuando. Vi får varva ned tillsammans innan resan till Kiruna börjar på måndag. Medan jag har skrivit detta har jag haft ett öra och lyssnat av ett samtal mellan Håkan och en äldre herre som kom på besök. Han är same och har berättat om sameprylarna i entrén och om sin uppväxt och den miljö dom växte upp i. Håkan och Lars Labba sitter och diskuterar om ditt o datt. Bättre än att kolla på fotboll.

Richard på vandrarhemmet kom just med en kasse nytvättade kläder. Det gäller att lukta gott när man ska dela tågkupé med en massa oskyldiga människor. Det är så härligt med alla härliga människor man möter.
Kennet (-:

Nu bär det uppför

Lättrampat på väg till Torneå

Håkan o Lars diskuterar

Richard fixar allt

Laestadius Pörte i Karesuando

Interiör från Pörtet

Hit men inte längre

Karesuando kyrka

Minnesmärke från Andra världskriget

Cyklar klara för transport

På väg mot Kiruna

Kilpisjärvi - Treriksröset

Dag 41 Morgontemp 3°C kvällstemp 2°C
Cyklar inte idag eftersom jag tar båt o vandring till Treriksröset samt vandring tillbaka till Kilpisjärvi.

Jag känner mig betydligt piggare idag. Det gjorde gott att cykla 11 mil och avsluta dagen med buffé och ett par bärs.  Har även sovit gott, invirad i mitt sidenlakan.
Det är gott om folk, av alla nationaliteter, här på Hiking Center, mestadels äldre folk, mao i min ålder. Det finns även en del tappra som tältar. Dock verkar jag vara den enda cyklisten 😎.
När det gäller nationaliteter så domineras vägen mellan Karesuando och Kilpisjärvi totalt av norskregistrerade bilar (av högsta klass). Vägen fortsätter mot bl.a Alta i Norge men jag antar norrmännen är i Finland och handlar på Alko.
Båtturen mot Treriksröset ägnade jag åt att sova vilket kändes helt rätt. Kroppen var trött efter gårdagens kämpande i motvind. Väl framme återstod 3 km vandring till själva röset. Vi var en fullsatt båt så det blev ett långt lämmeltåg med samma mål. Mestadels gick vi genom dvärgbjörksskog. Framme vid röset var jag tvungen att svida om till cykeljackan som jag använt under resan. Alla tog en trelandsvandring runt röset och lät sig fotograferas. Känslan är supernöjd och trött men mest supernöjd. Vandringen tillbaka var drygt 12 km i stökig terräng, men på med pannbenet och vandra 😜. Vandringen tillbaka gick över fjäll och genom skog av dvärgbjörk. Jag gillar verkligen dvärgbjörk, förutsättningarna är inte dom bästa men skam den som ger sig VÄX. Jag såg även en del renar utspridda över fjället men dom ser till att hålla avstånd. När jag kommit halvvägs började båten sin återresa. Det hade varit skönt att vara lat åtminstone en dag.
Jag har bytt logi från stuga till rum och det visade sig vara ett byte i rätt riktning, bäddad säng, egen toa med dusch, bastu en trappa ned och frukost. Dessutom är det nån annan som städar.  Så fort jag kommit in på rummet testade jag sängen och det visade sig att den fungerar, somnade direkt. Nu har jag bastat, ätit buffén och klämt ett par bärs. Jag har fixat växelreglaget så att jag troligen kommer till Karesuando imorrn. I samma veva lyckades jag fixa min första punka eftersom ventilen blev klämd när låset var stängt vid ventilen. Jag avvaktar tills imorrn bitti för att se hur illa det är.

Förresten  jag hade med mig reserv proviant under hela resan i form av frystorkat fläskkött o pasta. Jag var ju tvungen att äta upp den innan buffén eftersom den inte behövs längre. Smakade helt ok men jag har ätit bättre under resan.
Kennet (-:

Båten till Treriksröset

Lämmeltåg mot Treriksröset

Målet är nått, jävligt nöjd

Båten Malla på väg tillbaka till Kilpisjärvi 

Tjusigt skydd mot vind o ruskväder

Dvärgbjörk

Blomster i fjällvärld

Kan det bli vackrare

Reservproviant

Karesuando -Kilpisjärvi Retkeilykeskus

Dag 40 Morgontemp 10°C kvällstemp 4°C
Cyklade 110,79 km på 7:19:01, tempo 15,1 km/h
Totalt 3142,26 km
Netto höjdmeter 169m totalt 490m

Nu har jag nått så långt norrut som det är tänkt att jag ska cykla. Från Kilpisjärvi får man ta sig med båt eller till fots vidare till Treriksröset.
Natten, till i dag, var i stökigaste laget då jag drog på mig en förkylning då jag nattcyklade till Karesuando, med nordanvinden emot mig. Det går ju inte att ge upp 10 mil från mål. Lite värktabletter och frukost  så trampade jag iväg i sakta mak. Som Garmin-bilden visar har det mest varit uppåt idag och den där jäkla motvinden från norr. Det här var en av resans tyngre resor med motvinden i beaktande. Innan backen började vid den sista knixen to jag en Snickers och på toppen blev det två kokta ägg. Till min glädje kom ett stup efteråt och jag kunde frirulla för första gången idag 😎. Landskapet mellan Karesuando och Kilpisjärvi består huvudsakligen av dvärgbjörkar och myrmark, inte speciellt spännande. Man följer gränsen Finland/Sverige som delas av Könkämäälven. Älven ser man ytterst sporadiskt men gör resan mer intressant när den dyker upp eftersom det är en livlig älv med massor av forsar. På slutet dyker även fjäll med snö upp.
Halvvägs till Kilpisjärvi fanns, till min glädje, ett café. Kaffe och munkliknande ring (Munkki) satt fint. Jag hade grundat med 2 dubbla falukorvsmackor och Portello innan. På fiket kom samtidigt en ung man som såg på min cykeljacka att jag var från Västerås. Det visade sig att han bodde i Kolbäck men hade sitt ursprung från Ryssland och Finland. Det är kul med möten på det här sättet.

Rejält trött o sliten kom jag efter drygt 7 timmars cyklande fram till Kilpisjärvi. Jag blir här 2 nätter. Första natten bor jag i en stuga för mig själv och andra natten i ett rum på vandrarhemmet. Jag borde ha bokat tidigare eftersom rummet är 10€ billigare och dessutom ingår frukost. Jag har slutat laga mat så ikväll åt jag buffé på Vandrarhemmet, eller Hiking Centre som man kallar sig.
Imorrn tar jag båten mot Treriksröset och dagsformen får avgöra om jag tar båten tillbaka eller vandrar leden till Hiking centre.
Ett klokt beslut jag gjorde igår var att lämna väskor kvar på vandrarhemmet i Karesuando. Att släpa med två väskor under dagens resa räckte gott o väl. Vandrarhemsvärdarna i Karesuando är hjälpsamma och tar hand om prylarna mina.

Kennet (-:

Typiskt landskap utefter vägen mot Kilpisjärvi

Könkämäälven och min Specialized

Caféet i Ropinsalmi, Finland

Ej öppnad för säsongen 2018

Rejäla raksträckor

Framme i Kilpisjärvi - Trött och febrig

Övernattningsstuga i Kilpisjärvi

Kilpisjärven Retkeilykeskus, Hiking Centre

Uppför hela vägen

Kitkiöjärvi - Karesuando Vandrarhem

Dag 39 Startemp 14°C ankomsttemp 8°C
Cyklade 98,40 km på 6:26:29, tempo 15,3 km/h
Totalt 3031,47 km
Netto höjdmeter 63 m, totalt 321 m

Efter några timmars vila och mat så tog jag mig ut på riksväg 99 igen. Om vägen var härlig att cykla från Pajala så var fortsättningen till Karesuando hur jobbig som helst. Det var kallt, motvind, ödsligt och ingen älv. Det enda positiva var utebliven solnedgång och de få djur jag lyckades skrämma (älg, räv o hare). Saivomuotka var det klart största samhället utefter vägen och har, enligt Wikipedia, 57 innevånare. Det kändes mer ödsligt eftersom inte ens bilar susade förbi. Jag mötte en bil och vart omkörd av två. När de två bilarna körde förbi mig så var den sista en större skåpbil där bakdörren var öppen och längst in satt en person nedhukad. Vad var det frågan om? Det här var första gången som jag verkligen saknade sällskap. Kall o trött nådde jag Karesuando strax efter 04:00. Jag sökte upp en camping och fyllde vattenflaskorna, åkte till vandrarhemmet och lagade ett lika gott nattamål som middan igår, nudlar o majs. Jag hade hittat en plats i lä o sol vid vandrarhemmet, efter maten knoppade jag in och väcktes av värden vid 6-tiden. Han släppte in mig i värmen så jag somnade om i en soffa istället. Har känt mig rejält trött o sliten idag. Det är nog inte så bra att cykla dubbla sträckor istället för nattsömn.
Stöket med cykeln som hugger vid frirull får jag ingen ordning på. Jag har rengjort extra noga och smort rörliga delar utan att få bort problemet helt o hållet. Pajar cykeln imorrn tar jag taxi sista biten 😎.
Fotot på solen är tagen vid midnatt, enligt riktig tid. Det började aldrig skymma utan var ljust som på dan hela tiden. En häftig känsla som jag inte vill ha ogjord, även om just nattens resa var jobbbbbig.
Under hela resan har jag kört kontantlös, swish o kort funkar. Men idag när jag tog en fika på Turistinformationen så var det cash som gällde. Jag fikade först, hämtade kontanter hos bymacken och betalade. På bymacken tar man ut Euro oxå som jag behöver för att betala båten till Treriksröset. Jag har kollat upp lite flyktigt tidigare hur det funkar att ta sig till Treriksröset men inte tillräckligt noga. Vandrarhemmet är fullbokat torsdag till fredag så då blir det en stuga. Fredag till lördag blir det rum o frukost. Båda alternativen är rejält dyra. Karesuando och Kilpisjärvi är klart dyrast hittills, men det förstår jag med tanke på läget.  Vandrarhemmet i Karesuando har en häftig hall med flera samiska nyttoprylar.
I Karesuando hittade jag Starten för Sverigeleden och insåg att jag cyklat åt fel håll 😜.
Kennet (-:

Sällskap under min nattliga resa

Jag insåg inte att jag skulle nå Kiruna oxå

I Saivomuotka har man 230km till centrum

Midnattssol

Framme i Karesuando

Interiör från Karesuandos vandrarhem

Ett imponerande hantverk

Start på Sverigeleden

Pajala - Kitkiöjärvi Grillstuga

Dag 38 Morgontemp 16°C kvällstemp 18°C
Cyklade 91,54 km på 5:26:27, tempo 16,8 km/h
Totalt 2933,07 km
Netto höjdmeter 109 m totalt 258 m

En reflektion på morgonen, jag pratade med ett äldre par igår och dom frågade om jag var rädd när jag reste på egen hand. Jag frågade vad jag skulle vara rädd för och enligt dom finns det en massa hemska människor som söver ned och rånar människor. Jag menade att det finns ingen anledning till oro när man reser som jag. Deras lösning på problematiken med brottslighet är Sverigedemokraterna. Huh vad hemskt att låta rädsla och vanföreställningar om livet i Sverige styra tankar och åtgärder. Att  det får till följd att högerextremer som SD kan växa är skrämmande. När jag började resan sa jag att jag kommer att få medvind och få träffa massor av snälla människor. Medvinden har uteblivit för det mesta men vänliga människor har jag mött överallt. En möjlighet alla borde få.

Nu till dagens tripp. Efter sovmorgon och frukost tog jag mig till Turistinformation, som ligger lämpligt vid OKQ8,och fick min stämpel (ock kaffe med vaniljsnurra😋). Förutom Sverigeleden som går via Vittangi kan man ta gamla Sverigeleden, riksväg 99, som passerar Kaunisvaara eller via Finland. Tipset från kvinnan på Turistinformationen var att ta vägen väg 99. Helt klart ett lyckat val. Jag har fått fortsätta att cykla utefter en älv. Idag har det varit Muonioälven och Parkajoki. När jag ändå var vid OKQ8 passade jag på att göra rent kedja och drev. Jag måste ha gjort nåt galet oxå eftersom kedjan fastnar och slirar vid frirull utför backar. Jag måste trampa hela tiden för att kedjan inte ska stöka. Vid lunchstoppet försöker jag få ordning på det hela, utan att lyckas. Vete tusan vad orsaken är.
Vägen mot Kaunisvaara är nyasfalterad och fin och i samhället har man fått en fin cykelbana dessutom. Det är nog spår efter Northland Resources som för 5-6 år sedan skulle bryta malm i Tapuligruvan. Man konkursade efter ett tag men nu har nya intressenter sparkat igång och räknar med  brytning i sommar. Vid mitt lunchstopp så hittade jag ett bord med bänkar vid sidan av vägen. Efter en stund kom en hund lufsande mot mig. Jag är inte speciellt hundvan och kan inte läsa av hunden men en bit ifrån mig så la den sig ned och höll koll. Jag var nog inte speciellt intressant eftersom den vände om och lufsade hem igen. Dagens lunch blev nudlar med majs, två kokta ägg och ett knäckebröd.
Utefter väg 99 finns ingen camping men flera grillstugor typ den jag sovit i en stund. Dom ligger oftast vackert älv- eller sjönära och ger ett bra skydd mot mygg o knott.
Jag kommer snart att ge mig iväg igen för att få ägna mig åt nattcykling med midnattssol. Väderprognosen ser lovande ut. SMHI har en stor sol för området.
Kennet (-:

Cykelservice OKQ8 Pajala

Nu är det nära

Ny o fin väg genom Kaunisvaara

Anrikningsverket i Kaunisvaara

Mysfika utefter Muonio älv

Bevakad av familjens vakthund

Lunchställe Parkajoki

Grillkåta för några timmars sömn, Kitkiöjärvi

Utvilad, dags för en fortsättning mot Karesuando

Övertorneå - Pajala Camping Route 99

Dag 37 Morgontemp 11°C kvällstemp 19°C
Cyklade 116,08 km på 6:25:01, tempo 18,1 km/h
Totalt 2841,53 km
Netto höjdmeter 112m totalt 149m (det märks att man lämnat kusten)
Vaknade tidigt imorse och kom iväg innan dom andra på campingen vaknat. Det är stor variation vad man får för pengarna som tältare. Toalett och dusch har de flesta. Kök varierar rejält och i Övertorneå pågick renovering, precis som i Åsele, vilket innebär att det mesta saknas. Route 99 i Pajala har allt jag behöver, toalett, dusch, kök med kyl o mikro, vägguttag på en massa ställen, rum med VM-TV och det är där man laddar mobil o iPad.
Resan idag var en lyckotripp, medvind, fint väder, fina vyer, trevliga människor efter vägen och hyfsat lätta backar. Nu är det tredje dagen som jag har medvind, hoppas det fortsätter det gör cyklingen betydligt enklare. Andra dagen med kortbyxor och kortärmat och det vet jag inte kommer att fortsätta, regn är på väg om några dar. Att cykla utefter en älv innebär att det bor folk utefter hela vägen. Det är inte som att cykla i Hälsingeskogarna. Så fort jag ser nån efter vägen har man tillfälle att prata oxå. Jag fick tips av en kvinna om den rastplats som jag lagade maten vid. Det var mitt tredje stopp efter frukost. Det första var vid ”Sveriges vackraste rastplats” vid Kattilakoski och det andra vid Juoksengi, Polcirkeln. Båda innan 9, tur att man gör av med mycket energi. Torneälv är nog det häftigaste som jag sett i Sverige, när det gäller vatten o vyer. Älven är gigantisk, strömmarna rejäla och närheten till ett annat land gör det spännande. Hit måste jag komma tillbaka. Torneälv ställer även till problem med översvämningar på våren. Monumentet med korset fanns direkt när man kommit ut från Övertorneå.
Jag kom inte så nära vattnet som jag brukar eftersom dom inte klippt gräset utefter slänten 😀.
I kväll bjöd jag mig på middag och tog mig till Bykrogen. Det visade sig att det även var ett hotell och hade buffé varje kväll. Sitter nu, proppmätt, i servicehuset och skriver detta. För första gången under min resa hittade jag små flaskor Portello(33cl), den godaste läsken. Coop i Pajala har detta.
I Pajala får jag min sista stämpel i Sverigepasset. Tyvärr var det stängt idag så jag har kommit överens med hon som jobbar i Turistinfo’t att det fixas imorron förmiddag. Det innebär sovmorgon för mig. Min plan för Tisdagen är att ta en kortare tur, vila på eftermiddan, äta en bit och sen cykla på kvällen och natten. Jag är ovan Polcirkeln vid midsommartid, känns häftigt och måste tas till vara.
Kennet (-:

Minnestext efter en tragisk olycka

Minnesmärke i sin helhet

Potatisen har jobb att göra innan den är klar för matbordet

Vy från rastplatsen vid Kattilakoski

Ost och knäckebröd ger bra energi

Framme vid Polcirkeln, Juoksengi

Fikastället i Juoksengi

Ännu en pärla i Sverige, Torneälv

Ja, Sverige är vackert

Fiskare i sina typiska båtar på Torne älv 

Camping vid Torneälv Pajala